Freshabit LIFE IP
Lappfjärds ås Vattenvision är del av avrinningsområdesplanen som utvecklades inom FRESHABIT Life IP-projektet och som består av en nyttjande- och förvaltningsplan för fiskeområdet, en skötsel- och användningsplan för Natura 2000-området, en plan för hantering av översvämningsrisker samt ett åtgärdsprogram för vattenvård. Till planen inkluderades en restaureringsplan för vattendraget år 2026.
Freshabit Life IP-projektet pågick från 2016 till slutet av 2022. Projektet koordinerades av Forststyrelsens Naturtjänster. Projektet omfattade ett stort antal olika vattendragsåtgärder samt utveckling av gemensamma arbetsmodeller mellan olika aktörer. Exempel på åtgärder är vattenvårdsinsatser, kartläggning av livsmiljöer för ett antal arter och samt arbete för att öka uppskattningen och intresset för vattennaturen i Lappfjärds å.
Delprojektet Freshabit Life IP – Österbottens åar omfattade Lappfjärds å, huvudområdena i Karvianjoki och Lappfjärds ås källområden samt Esse å.
Finansiering och samarbete
Av delprojektets budget (på sammanlagt 1 800 000 euro) kom 60 % från Europeiska unionens LIFE-fond och 40 % från staten eller medlemsorganisationernas finansiering. Dessutom deltog externa finansiärer, såsom Esse å-fonden.
De organisationer som deltog i projektet var NTM-centralen i Södra Österbotten, Finlands skogscentral, Finlands naturskyddsförbunds distrikt i Österbotten, Forststyrelsens Naturtjänster, Uleåborgs universitet, Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral och Natur och Miljö. Det nationella projektet Freshabit LIFE IP samordnades av Forststyrelsens Naturtjänster.
Freshabit projektets nationella hemsidor
Video om Freshabit projektets målsättningar
Genomförda åtgärder och undersökningar
Inom Freshabit-projektet genomfördes flera restaureringsåtgärder och undersökningar för att förbättra livsmiljöerna och vattendragets tillstånd, främja fiskarnas vandringsmöjligheter samt följa upp hotade arter i vattendraget. På denna sida finns en kort sammanfattning av de genomförda åtgärderna. Närmare information om åtgärderna och uppföljningsresultaten finns via länken nedan.
Restaureringar inom avrinningsområdet
Inom Freshabit-projektet restaurerades flera olika livsmiljöer, bland annat våtmarker, skogsområden, bäckar och forsar. Restaureringar genomfördes bland annat i Hukanluoma och Lohiluoma i Storås övre delar samt i Kodesjärvi. Finlands skogscentral genomförde dessutom projekt för att förbättra vattenskyddet och vattenhållningen i skogsbruksområden i Storås övre delar.
Vandringshinder
År 2018 revs dammen i Villamo, som var ett av de största vandringshindren i vattendraget. På platsen byggdes en teknisk fiskväg, och forsområdet nedanför dammen restaurerades. Rivningen öppnade en vandringsförbindelse till områdena ovanför Villamo. Redan 2019 registrerades de första observationerna av havsöring ovanför den tidigare dammen. Inom projektet genomfördes också andra åtgärder för att förbättra fiskarnas vandringsmöjligheter, bland annat vid dammen i Ylikylä i Bötom å och vid Kienokoski i Storå.
Uppföljning av flodpärlmusslan
Inom Freshabit LIFE-projektet restaurerades livsmiljöer för både öring och flodpärlmussla. Projektet inledde också ett arbete för att rädda det lokala flodpärlmusselbeståndet från att dö ut genom odling musslor i anläggning och genom restaurering av artens livsmiljöer. Arbetet fortsatte efter Freshabit LIFE-projektets slut inom LIFE Revives-projektet (2021–2027). Läs mer om flodpärlmusslan och LIFE Revives-projektet via länken nedan.
Uppföljning av havsöringen
Inom Freshabit-projektet genomfördes ett omfattande uppföljningsprojekt för det nationellt betydelsefulla havsöringsbeståndet. Lekvandrande havsöringar följdes med radiomärken under åren 2019–2021. Uppföljningen gav information om fiskarnas rörelser i vattendraget, vandringshindrens inverkan och lekområdenas läge. Lekande havsöringar observerades på många håll i både biflödena och huvudfåran, till och med ovanför den rivna dammen i Villamo, mer än 60 kilometer från havet!
I fisktrappan vid Perusdammen, som färdigställdes 2014, genomfördes fiskräkning under åren 2020–2021. Fiskräknaren registrerade årligen cirka 500–600 uppströmsvandrande havsöringar som var längre än 50 centimeter. Det verkliga antalet uppvandrande havsöringar är sannolikt större, eftersom en del fiskar kan passera dammen genom att hoppa över den under gynnsamma flödesförhållanden. Resultaten visar att öringarna använder fisktrappan när vattenföringen möjliggör vandring fram till dammen. Dammen utgör fortfarande ett partiellt vandringshinder vid låg vattenföring, men de genomförda åtgärderna har förbättrat vandringsförbindelserna avsevärt.
Under radiomärkningsuppföljningen identifierades flera nya lekområden. Områdena inkluderades därefter i den årliga uppföljningen av yngeltätheten, som används för att bedöma öringsbeståndets utveckling. Lekområdena visade sig vara mycket betydelsefulla, eftersom flera av dem sedan 2020 har hört till vattendragets mest produktiva områden för öringens fortplantning. Yngelproduktionen har som helhet utvecklats positivt, och under 2020-talet har flera områden i biflödena och huvudfårans mellersta och övre delar uppnått gränsvärdena för god yngelproduktion. Uppföljningen av vandringsyngel har dessutom gett värdefull kompletterande information om vattendragets öringsproduktion.
Undersökningarna inom Freshabit LIFE-projektet visar att havsöringsbeståndet utvecklades positivt under 2010- och 2020-talen. Vandringsmöjligheterna har förbättrats avsevärt, nya lekområden har identifierats och restaurerats och begränsningar av fisket i havsområdet har förbättrat havsöringens överlevnad i havet. Samtidigt har yngeltätheterna ökat i hela vattendraget. Resultaten är lovande och visar att öringproduktionen i vattendraget utvecklas i en positiv riktning!
